God Jul!

God Jul kära vänner o alla som jag känner o de klart resten också!

Nu ere bråda tider, ikväll kommer Sandra, ja om flyget kommer iväg från Tyskland dvs, det är ju en del inställda flyg i Europa p g a vädret. Och vilket väder sen då, Kung Bore har verkligen kommit för att stanna, -24 grader stannade termometern på imorse, hualigen. Lite i värsta laget va! Städat o fejjat har jag gjort nu i dagarna två och man tycks aldrig bli riktigt klar ändå. Konstig det där.
Sista matinköpen är iaf gjorda på ett nästan fullkomligt folktomt Coop Forum i morse klockan åtta, smart drag utav mig om jag får säga det själv. Och det får jag.
Nu sover lillsmurf och storsmurf får titta lite på barnkanalen så mamma får slappa framför datorn ifred en stund med sitt kaffe.

I måndags hände mig nåt märkligt som jag måste berätta om. Var på väg från dagis efter att ha lämnat mina små och skulle in till jobbet. Ett par hundra meter från dagis ser jag ett knytte vid vägkanten som jag svischade förbi men kunde inte släppa tanken på vad det kunde vara, ett djur var jag säker på...en fågel kanske. Nä vände tillbaka och insåg att jag skulle missa bussen p g a detta. Stannade bilen med varningsblinkersen på och gick över vägen och vid vägkanten låg en liten frusen och skadad gräsand som efter sett mig försökte förtvivlat fly. Men med handduk från bilen lyckades jag ganska snart fånga in den och bar försiktigt in den till varma bilen. Hmm vad gör jag nu då...en vild fågel i bilen som uppenbarligen var skadad på nåt sätt eftersom den inte kunde flyga..?
Lena ringer Bagarmossens djursjukhus som hänvisar till Viltjouren, Lena ringer Viltjouren som säger att dom samarbetar med en veterinär på Valhallavägen som säkert kunde titta på anden om jag kunde ta den dit. Visst det kan ju bli spännande att köra motorvägen in till stan med en vild fågel i bilen...ja ja vad gör man inte för djuren. Färden gick bra då den stackars fågeln antagligen var skräckslagen av att åka bil med mig. Efter inlämnadet dök jag upp ungefär två timmar försent till jobbet med en härlig story att berätta. Innan lunch slog jag en pling till veterinären för att höra hur herr And mådde och fick höra att han nog skulle klara sig, det var en liten fraktur på ena vingen som troligen skulle läka ihop av sig själv. SKÖNT!
(Ska väl nämna att detta inte kostade mig en krona i veterinärkostnader då Viltjouren står för räkningen när det handlar om vilda djur.)

Känns otroligt bra att ha fått rädda söta pippin från en säker död i kylan.

Så ta er tid för såna saker - rusa inte bara vidare om ni ser ett skadat djur som behöver hjälp, känns bra efteråt jag lovar.

(Hade en kollega som sa: "Hade ju aldrig stannat för en fågel". Och att det kom från henne förvånar mig inte!)