Harry har inte varit så här sjuk sen han låg inne på sjukhus i några dagar för RS-viruset han åkte på när han bara var 1 ½ månad gammal. Igår var jag livrädd, han låg helt slapp i min famn i stort sett hela dagen, 39,9 visade tempen på när den var som högst. Min lilla lilla skruttis, blir alldeles gråtfärdig när jag ser honom så här. Så hemskt. Fick prata med en distriktssköterska igår som lugnade mig något och hon sa väl egentligen inget som jag inte redan visste, att små barn ofta kan ha hög feber och dom fixar det och att se till att han får i sig vätska etc etc...Men skönt iaf att höra hennes lugnande ord.
Men ack vad jag skulle ta över denna dumma sjukdom på stört om jag kunde. Bara jag får se honom som sitt vanliga glada jag igen. Harry älskade lilla Harry.
Idag spydde han ner sig när vi var i affären för att köpa saft (den enda vätska jag får i honom någesånär) och efter det fick han en läskig frossa. Men nu sover min fina, ganska lugnt iaf förutom en envis hosta och febern har äntligen gått ner något.
Baksidan med att ha barn kan man säga. Oron.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar